Att transportera farligt gods runt om i världen är inte omöjligt och inte ovanligt – det handlar bara om fler bestämmelser och kräver lite mer förberedelse än när man skickar vanliga varor.
Vad behövs för att göra dina försändelser smidiga och eliminera så mycket krångel som möjligt?
Farligt och vådligt gods är ämnen som vid transport utgör en risk för hälsa, säkerhet, egendom eller miljö. Genom att identifiera farligt och vådligt gods tar man det första steget för att minska de risker som är förknippade med detta. Ytterligare steg inkluderar korrekt förpackning, hantering och transport.
En bra utgångspunkt för att avgöra om dina produkter kan vara farliga, är att skaffa ett säkerhetsdatablad från tillverkaren och kontrollera “Transportinformationen”. På så sätt får man värdefull information om riskerna med att transportera de produkter du ämnar transportera.
Farligt och vådligt gods indelas i nio klasser, som beskriver olika typer av risker.
Föremål i klass 1 är indelade i sex undergrupper, som beskriver den potentiella faran med sprängämnen. De omfattar ämnen som medför explosionsrisk, explosioner som kan sprida fragment och brandmärken samt brandrisker. Transporten av material i klass 1 är hårt reglerad.
Föremål i klass 2 omfattar alla gaser som komprimeras och lagras för transport och är indelade i tre grupper: Brandfarligt (även kallat lättantändligt), ej brandfarligt/ej giftigt och giftigt. Denna klassificering grundar sig på FN:s rekommendationer om transport av farligt gods – modellföreskrifter.
Klass 3 omfattar vätskor eller blandningar av vätskor som har en flampunkt på högst 60°C eller material i flytande fas med en flampunkt på eller över 37,8°C, som avsiktligt hettas upp och erbjuds för transport eller transporteras på eller över sin flampunkt i bulkförpackning. Flampunkten är den lägsta temperatur vid vilken en vätska avger ånga i ett provkärl i tillräcklig koncentration för att bilda en antändbar blandning med luft nära vätskeytan.
Brandfarliga fasta ämnen är alla material i fast fas, som lätt kan förbrännas i närheten av en källa med antändning under normala förhållanden, dvs. utan: Brandfarliga fasta ämnen, som delas in i tre undergrupper, vilka innehåller mycket brandfarliga fasta ämnen. Fasta ämnen som kan spontant antändas och ämnen som, om de kommer i kontakt med vatten, avger brandfarliga gaser.
Ett oxideringsmedel är en kemikalie som lätt avger syre i reaktioner och därigenom orsakar eller förstärker förbränningen. Denna klass är indelad i två undergrupper och omfattar ämnen som reagerar med syre och organiska bekämpningsmedel.
Giftigt material är ett material, förutom en gas, som är känt för att vara så giftig för människor, att den utgör en hälsorisk under transporten. Den är uppdelad i två undergrupper och omfattar ämnen såsom cyanid, arsenik, vacciner och patologiska prover.
Radioaktiva ämnen är material som avger strålning.
Klass 7 omfattar material som har en specifik aktivitet som överstiger 70 kilobecquerel per kilogram.
Ett frätande material är en vätska eller ett fast ämne, som orsakar full förstörelse av mänsklig hud på kontaktstället inom en fastställd tidsperiod. Frätande ämnen är bland annat batterisyror, svavelsyra och kvicksilver. Vid transport av frätande ämnen bör man se till att oförenliga frätande ämnen inte kan blandas, eftersom många frätande ämnen reagerar mycket aggressivt om de blandas.
källa: https://www.faa.gov/hazmat/what_is_hazmat/
Diverse farligt material är ett material som utgör en fara under transport, men som inte uppfyller definitionen i någon annan faroklass. Denna klass omfattas av:
Obs! Hänvisa till reglerna för transport av farligt gods i det berörda landet.
källa: https://www.chemsafetypro.com/Topics/TDG/Class_9_Dangerous_Goods.html
Farligt gods tecken
Varor som utgör en möjlig risk har olika regler när det gäller kvantiteter. Om man skickar prover av farligt gods, finns det några alternativ för att transportera godset i undantagna kvantiteter (inga ytterligare dokument eller fullständig uppsättning av etiketter behövs), begränsade mängder (etiketter, deklarationer behövs, inga certifierade paket behövs) eller normala mängder (fullständig uppsättning av dokument, etiketter och paket behövs). Om man skickar små provexemplar (i undantagna eller begränsade kvantiteter), kan det vara fördelaktigt när det gäller fraktkostnader och möjligheter att omdisponera varorna. Vad som betraktas som undantagna, begränsade och normala kvantiteter, kan bero på den särskilda klassificeringen av farligt gods.
källa: https://www.gov.uk/shipping-dangerous-goods/transporting-limited-quantities
När farligt gods transporteras måste det förpackas ordentligt. Vissa typer av farligt och vådligt gods kräver certifierade lådor och band, som har rätt märkning. Det räcker till exempel inte med vanlig plast- eller målartejp – här behövs armeringstejp.
Utöver förpackningar behövs korrekt märkning. Alla lådor som innehåller farligt gods måste vara märkta med respektive etiketter. Om lådorna placeras på en pall och krympförpackas, behövs dessutom ytterligare märkning ovanpå krympförpackningen.
Det räcker till exempel inte med vanlig plast- eller målartejp – här behövs armeringstejp.
Farligt gods kräver särskild säkerhetsfokuserad hantering och transport. Olika tillsynsmyndigheter kontrollerar transporten av farligt gods internationellt och nationellt. Några av de vanligaste ramarna för transport är FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, IMO:s internationella sjöfartskod för farligt gods, IATA:s föreskrifter om farligt gods och ICAO:s tekniska anvisningar.
Farligt gods kräver vanligtvis en separat deklaration, som beskriver produkterna i detalj. Innan deklarationen fylls i, bör man rådgöra med sin speditör eller transportör.
Ansvaret för förpackningar och deklarationer är i allmänhet avsändarens ansvar, men professionella speditörer eller rådgivare har vanligtvis god erfarenhet och kan hjälpa till.
När det farliga godset transporteras kommer transportörerna att be om ett säkerhetsdatablad, et
t så kallat MSDS [Material Safety Data Sheet]. Detta datablad måste innehålla fullständig information om den produkten som ska skickas. Säkerhetsdatabladet är mycket viktigt för att transportörerna ska kunna överväga att acceptera produkten ombord på fartyget. Det innehåller i princip instruktioner och fullständiga krav för hantering av denna farliga last och det måste upprättas av produktens tillverkare, eftersom de har fullständig information om produkten.
Säkerhetsdatabladen är avsedda att förse arbetstagare och räddningspersonal med förfaranden för att hantera eller arbeta med ämnet på ett säkert sätt och innehåller information om fysiska uppgifter (smältpunkt, flampunkt, kokpunkt m.m.), bortskaffande, toxicitet, reaktivitet, hälsoeffekter, första hjälpen, skyddsutrustning och förfaranden för hantering av spill. De flesta industriländer har liknande regler och krav, men säkerhetdatabladets format kan variera från källa till källa inom ett land beroende på nationella krav.
Internationella civila luftfartsorganisationen [ICAO, International Civil Aviation Organization] har utarbetat föreskrifter om farligt gods för lufttransport av farliga material, som bygger på FN:s modell, men som har ändrats för att tillgodose unika aspekter inom lufttransport. Enskilda flygbolag och myndighetskrav har införlivats med detta av Internationella luftfartsförbundet [IATA, International Air Transport Association], för att producera de allmänt använda IATA-reglerna för farligt gods [DGR, Dangerous Goods Regulations].
källa: https://www.iata.org/en/programs/cargo/dgr/faq/
källa: https://en.wikipedia.org/wiki/IATA
På samma sätt har Internationella sjöfartsorganisationen [IMO, International Maritime Organization] utarbetat den internationella sjöfartskoden för farligt gods [International Maritime Dangerous Goods Code] (“IMDG-koden”, som är en del av den internationella konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss), för transport av farligt gods till sjöss. IMO:s medlemsländer har även utarbetat HNS-konventionen, för att ge kompensation vid utsläpp av farligt gods i havet.
Den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik har utarbetat reglerna för internationell järnvägstrafik med farligt gods (“RID”, en del av konventionen om internationell järnvägstrafik). Många enskilda nationer har även strukturerat sina regler avseende transport av farligt gods för att harmonisera med FN:s modell, både när det gäller organisation och specifika krav.
Det globalt harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier (GHS, Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemical) är ett internationellt överenskommet system, som ska ersätta de olika klassificerings- och märkningsstandarderna som används i olika länder. GHS använder konsekventa kriterier för klassificering och märkning på global nivå.
källa: https://www.coe.int/en/web/tribunal/otif#:~:text=The% 20Intergovernmental % 20Organisation % 20for % 20International,connect% 20Europe %2C% 20Asia %20and% 20Africa.
I allmänhet är det dyrare och mer tidskrävande att transportera farligt gods. Det återspeglas väl när man ser till frakt- och förpackningskostnader. Med rätt planering och diskussioner med din speditör, kan han eller hon ändå hjälpa dig att få det att fungera – smidigt, säkert och noggrannt!