För att transportera din försändelse från ursprungsorten till destinationen finns det vanligtvis flera olika alternativ tillgängliga. Det lämpligaste transportsättet beror på möjliga transportvägar mellan ursprungs- och destinationsorten. Om du till exempel behöver transportera dina varor från New York till Amsterdam, finns det varken vägfrakt eller järnvägsfrakt som alternativ.
När du väljer det mest effektiva frakt-/transportsättet, måste du överväga hur snabbt din försändelse ska komma fram till destinationen (transittid) och vilken budget du har för transporten (transportkostnad). I de flesta fall innebär snabbare transporttider högre kostnader, men inte alltid.
Förutom transporttid och transportkostnad, bör man även ta hänsyn till godsets värde och transportens mått, när man väljer det effektivaste transportsättet. I den här artikeln hjälper vi dig för att bättre förstå skillnaden mellan transportsätten, så att du ska kunna fatta klokare beslut avseende din leveranskedja.
Ny statistik visar att 70 % av den globala godstrafiken transporteras via havet, 18 % via vägtransport, 9 % via järnväg, 2 % via inre vattenvägar och mindre än 0,25 % via flyg. [källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Freight_transport ]
Diagram 1. Globala transporter med fraktsätt.
Inom EU är fördelningen av de olika transportsätten följande:
[källa: https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/52f721ed-c6b8-11e8-9424-01aa75ed71a1]
Diagram 2. Transporter uppdelade efter fraktsätt inom EU.
Det finns fyra huvudkategorier av transportsätt inom den globala godstrafiken:
Dessutom finns det multimodala transporter, vilket innebär att man kombinerar flera olika transportsätt.
I allmänhet kan man säga, att flygfrakt är den snabbaste och dyraste typen av godstransport. För större lastmängder och där det är möjligt, har sjöfrakten den lägsta fraktkostnadsnivån, men det tar även längst tid. Vägfrakt och järnvägsfrakt ligger någonstans däremellan. Transport med lastbil är det mest flexibla transportsättet, men för större och långväga transporter finns det flera fördelar med järnvägsfrakt.
Diagram 3. De fyra transportsätten: Transittid i förhållande till transportkostnad.
Visst är saker och ting inte bara svart och vitt. I följande stycken kommer vi att ge en mer detaljerad översikt över transportsätten.
Sjöfrakt är det viktigaste transportsättet för den globala handeln. Den kallas även för den globala handelns livsnerv. Havstransport är det bästa transportsättet för stora lastmängder. För många stora laster är det faktiskt det enda alternativet (om de inte får plats i ett flygplan).
De största havscontainerfartygen har en kapacitet att lasta på mer än 20.000 containrar.
Sjöfrakt – containerfartyg med sjöfartscontainrar.
Havstransport har den lägsta kostnaden per enhet jämfört med andra frakttyper, men den har även den längsta transiteringstiden i de flesta fall. Om lastens storlek och vikt är för stor för flygfrakt, är havstransporten det enda alternativet för utlandstransporter.
Det flesta billiga bulklaster, såsom spannmål, järn, kol m.m., transporteras med sjöfrakt. Det är även det transportsättet som föredras för stora volymer och tung last, såsom mineraler, metaller m.m., som helt enkelt inte är ekonomiskt rimligt att transportera med flyg.
Sjöfrakt har den lägsta miljöpåverkan per fraktade kg jämfört med andra transportsätt, därför föredrar många kunder detta transportsätt.
De flesta havslaster transporteras i containrar. Huvudtyperna för havscontainrar är:
Fraktcontainrar har strikta mått, som gör det möjligt att lasta dem som LEGO-block på stora havsfartyg. Vanligast är 20-fots (yttermått 6.090 mm x 2.440 mm x 2.590 mm) och 40-fots containrar (12.180 mm x 2.440 mm x 2.590 mm). Det finns även längre 45-fots containrar som används och några högre (High Cube Container) och bredare (Pallet Wide Container) alternativ.
Du hittar mer detaljerad information om de olika containertyperna och containermåtten på vår Resurssida.
Havscontainrar – 40-fots standardcontainer.
Tjugofotsekvivalentenheten (TEU, Twenty-foot Equivalent Unit) är en exakt måttenhet, som används för att fastställa lastkapaciteten inom sjöfartsindustrin (för containerfartyg och terminaler). Den är baserad på måtten på en 20-fots standardcontainer. Detta innebär att en 20-fots container motsvarar 1 TEU och en 40-fots container är lika med 2 TEU.
Ett oceangående lastfartyg med en kapacitet på 10.000 till 20.000 TEU definieras som ett mycket stort containerfartyg (VLCS, Very Large Container Ship), medan ett lastfartyg med en kapacitet på mer än 20.000 TEU definieras som ett ultrastort containerfartyg (ULCS, Ultra Large Container Ship).
I början av 2022 är världens största containerfartyg Ever Ace, som kan transportera 24.000 TEU.
FCL-försändelser är alltså rimliga, om lastvolymen är stor och tar det mesta av containerkapaciteten. Om kunden beställer FCL-transport, levereras i de flesta fall den tomma containern till lastningsplatsen, där avsändaren lastar den med gods.
Mindre containerlast (LCL) är en sjöfrakttransport, där avsändaren inte ingår avtal om en full container, eftersom mängden gods inte räcker till för att fylla en hel container och containern fylls därför med flera laster från olika avsändare.
Det finns en brytpunkt där priset på en stor LCL-sändning motsvarar priset på en 20-fots FCL container. Detta varierar beroende på vilken rutt man transporterar ifrån och det aktuella läget på sjötransportmarknaden. På MyDello-plattformen kan du lätt sortera och jämföra tillgängliga LCL-, FCL-alternativ och andra transportalternativ efter total transportkostnad eller efter transittid.
Flygfrakt är det bästa transportsättet för varor som kräver snabb leverans och minimal lagernivå.
Inom flygfrakt, beroende på vilket flygplan som används, finns det storleks- och viktbegränsningar för transporterna.
Världens största fraktflygplan är Antonov An-225 (även kallad “Mriya”). Det kan lyfta mer än 180 ton last. [se mer här]
En av nackdelarna med flygtransporter är de höga koldioxidutsläppen per transporterat kg. De är det högsta jämfört med andra transportsätt.
Ibland förflyttas försändelserna mellan de mellanliggande flygplatserna på land (s.k. väganslutningstjänster) på vägen till den slutliga destinationsflygplatsen, men betraktas fortfarande som flygfrakttjänster.
Flygfrakt – luftfrakttransport.
Flygtransport är det snabbaste, men även det dyraste transportsättet. Även om flygfrakten endast utgör en liten del av den totala internationella godstrafiken, är den ett viktigt transportsätt för många branscher, t.ex. för högteknologiska branscher, fordonsindustrin, medicinska branscher m.m., där det krävs tidskritiska leveranser.
Flygtransporterna har de snabbaste hanteringsprocesserna och dokumentationen är ganska välstrukturerad, vilket gör att allt tar kortare tid.
Flygfrakt behöver mindre hantering och det finns inget behov av tunga förpackningar.
Med flygtransport kan man skicka sin last i princip vart som helst, till de flesta länder och territorier i världen.
Vägfrakt är det vanligaste transportsättet för leveranser inom kontinenter. Inom Europa utgör vägtransporterna till exempel ungefär hälften av de totala godsleveranserna.
Vi måste naturligtvis även tänka på, att när det gäller internationella flyg-, järnvägs- och sjötransporter, sker upphämtningen från lastningsplatsen till den internationella flygplatsen eller kusthamnen med hjälp av vägtransporter. Samma sak gäller för slutleveransen till mottagarens plats.
Vanliga släpvagnar i Europa är 13,6 meter långa och rymmer upp till 33 EUR-pallar.
Vägtransporter är dock ett ganska flexibelt transportsätt, vars effektivitet påverkas av väder, vägförhållanden och trafik.
Vägtransportbranschen har haft problem under de senaste åren på grund av bristen på lastbilsförare. Lastbilschaufför är inte längre något populärt yrke bland den yngre generationen.
Vägfrakt – lastbilar på motorväg.
För korta leveranser är vägtransporter det mest kostnadseffektiva transportsättet. Vägfrakter är relativt snabba och har oftast regelbundna tidtabeller på plats. Eftersom den är välreglerad, är de förväntade transittiderna ganska förutsägbara för vägtransporter.
Vägfrakter är flexibla och tillgängliga även på landsbygden.
I likhet med sjöfrakttransporter, används fullast- och dellastkoncept inom lastbilstransporter.
Full lastbilslast (FTL) är en vägfrakttransport, där lasten upptar en hel lastbil.
Mindre lastbilslast (LTL) är en vägfrakttransport, där avsändaren inte ingår avtal om en hel lastbil, eftersom mängden gods inte räcker till för att fylla en släpvagn och släpvagnen fylls därför av flera laster från olika avsändare. LTL-försändelser kan passera flera terminaler och olika lastbilar på vägen till destinationsorten.
På MyDello-plattformen kan du lätt sortera och jämföra tillgängliga LTL-, FTL-alternativ och andra transportalternativ efter total transportkostnad eller efter transittid.
Historiskt sett har järnvägsfrakten spelat en viktig roll för internationella godsleveranser. Under de senaste årtiondena har dess andel av den totala globala godstrafiken dock minskat, men från och med 2015 har leveranser med järnvägsfraktcontainrar från Kina till Europa ökat snabbt.
Om man ser till antalet tonkilometer, som dras per förbrukad energienhet, kan järnvägstransporterna vara effektivare än andra transportmedel. [källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Rail_freight_transport ]
Jämfört med vägfrakter blir järnvägsfrakter mer kostnadseffektiva, särskilt vid långdistansleveranser.
Ett systemtåg kan ha fler än 100 vagnar och behöver bara en förare.
Världens längsta godståg körs i Sydafrika på den 861 km långa tunga sträckan Sishen-Saldanha. Vid maximal nyttolast har det haft 375 vagnar med en total längd på 4,1 km.
Järnvägsfrakt – containertåg.
För långdistanstransporter är järnvägsfrakt det mest miljövänliga transportsättet. Järnvägstransporterna är även relativt snabba. En järnvägstransport från Kina till EU tar till exempel ungefär två gånger mindre tid än en sjöfrakttransport.
I de flesta fall påverkas järnvägsfrakten inte av väder eller trafik. Traditionellt har järnvägen en stark säkerhetshistorik.
Multimodala transporter kombinerar minst två olika transportsätt, t.ex. järnväg, fartyg, flygplan och lastbil. För vissa rutter ger multimodala transporter snabbare transittider eller lägre transportkostnader.
Ibland är den multimodala transporten det enda sättet att transportera last till svårtillgängliga områden.
Ett bra exempel är att transportera gods från Kina med järnvägsfrakt till Polen eller Tyskland och sedan vidare därifrån med vägtransport till slutdestinationen i Europa. Denna lösning är ungefär dubbelt så snabb som sjöfrakt, men har betydligt lägre kostnader jämfört med flygfrakt.
Alla de största integrerande företagen, såsom DHL, UPS, Kuehne+Nagel och DB Schenker, erbjuder järnvägs-/lastbilslösningar längs Sidenvägsnätverket från Kina till Europa.
Med sjö-/flygtransportlösningar flyttas försändelserna från APAC-hamnarna med sjöfrakt till Dubai och från Dubai med flygfrakt till Europa. Denna lösning ger ca 40 % snabbare transittid jämfört med ren sjöfrakt, men har lägre total transportkostnad jämfört med ren flygfrakt. Det är även mer miljövänligt.
Karta över sjö- och lufttrafiken – från APAC-hamnar till Europa.
Det finns flera alternativ när det gäller att transportera försändelser från ursprungsorten till destinationen. Varje transportsätt har sina för- och nackdelar och det finns flera faktorer att ta hänsyn till innan det slutliga valet görs. I allmänhet handlar beslutet ändå om (1) vilka transportalternativ som finns tillgängliga, (2) hur brådskande man behöver lasten på destinationen och (3) vilken budget man har för transporten.
Med tanke på din försändelses vikt och dimensioner, hjälper moderna logistikplattformar dig att fatta klokare beslut mellan olika transportsätt avseende transittid och prisskala.