Bli medlem och få tillgång till framtidens logistiklösning kostnadsfritt.
Skapa ditt gratiskonto!
Back

Skillnaden mellan fraktsedlar och konossement: allt du behöver veta om dokument för flyg-, sjö- och vägtransporter

09-01-2023
Aiplane at airport with MyDello logo

Internationella transporter och transaktioner medför en mängd olika dokument. En av de viktigaste handlingarna är fraktsedeln, som beroende på transportsätt även kan kallas för CMR, konossement eller flygfraktsedel. Fraktsedeln är ett viktig dokument som innehåller viktig information om försändelsen och fungerar ofta som ett juridiskt bindande kontrakt mellan avsändaren och transportören.

I denna artikel ger vi en överblick över de mest vanliga förekommande typerna av fraktsedlar och deras huvudsakliga skillnader.

Olika typer av fraktsedlar

En fraktsedel eller ett konossement är nödvändigt när man skickar gods internationellt, oavsett om det sker med flyg-, sjö-, järnvägs- eller vägtransport. Handlingens huvudsakliga syfte är att tillhandahålla uppgifter om försändelsen, men i vissa fall kan den även fungera som ett kvitto på betalningen och krävas för försäkringsärenden. I regel behövs alltid en fraktsedel när du ska transportera något.

Det kan bli något komplicerat när man börjar titta på de dokument som behövs för olika transportsätt – flyg- och sjötransport har olika dokument som bifogas till försändelserna. Ibland kan det finnas olika alternativ för dokumentationen även för ett och samma transportsätt.

I allmänhet gäller följande:

  • Sjötransporter kräver ett konossement
  • Flygtransporter kräver en flygfraktsedel
  • Vägtransporter kräver en CMR-sedel (förkortning för ”Contrat de Transport International de Marchandises par Route”)
  • Järnvägstransporter kräver ett CIM-dokument

Konossement (sjötransport)

Ett konossement krävs när man transporterar gods med fartyg. Ibland kallas det även för ett sjöfraktbrev och bör inte förväxlas med en vanlig fraktsedel. Skillnaden består i att ett konossement representerar varorna ifråga, vilket innebär att den som har konossementet har godset i besittning.

Icke desto mindre innehåller en fraktsedel och ett konossement vanligtvis samma typ av information:

  • beskrivning av godset
  • fraktdatum
  • avtalsvillkor
  • information om avsändaren och transportören
  • information om destinationen

Även om ett konossement inte alltid är nödvändigt (när man till exempel transporterar gods med eller mellan betrodda parter) är dokumentet juridiskt bindande och säkerställer en smidig leverans.

Dokumentet krävs även när en tredjepart är involverad i transporteringsprocessen. Det är tämligen enkelt att skapa ett konossement, det finns gott om mallar som är tillgängliga på nätet och allt du behöver göra är att fylla i den korrekta informationen. Konossementet fylls i av säljaren men måste undertecknas av ett befullmäktigat ombud för att det ska vara juridiskt bindande. För att komplicera saken ytterligare finns det i själva verket olika typer av konossement. Du kan läsa mer om dem här.

Två containerfartyg som står i hamn

Gods som transporteras sjövägen kräver ett konossement. Det finns olika typer av konossement. © Foto: Pixabay.

Flygfraktsedel (flygtransporter)

En flygfraktsedel (AWB, air waybill) bifogas, som namnet antyder, till gods som fraktas med flyg och tillhandahåller information om försändelsen samt möjligheten att spåra den.

Precis som ett konossement är en flygfraktsedel ett juridiskt bindande avtal för transport mellan avsändaren och transportören inom internationell handel samt ett bevis på mottagande av gods av ett flygbolag. Den fastställer även vilka incotermer som gäller för transporten av gods. Precis som med alla fraktsedlar upprättas ett flertal kopior för berörda parter.

Flygfraktsedeln innehåller:

  • avsändarens namn och adress
  • mottagarens namn och adress
  • ursprungsort och flygplatskod för destinationen (tre bokstäver)

Dessutom måste den ange ett deklarerat värde för tulländamål, vikt och annan information om försändelsen samt alla speciella anvisningar. Det juridiskt bindande dokumentet innehåller även transportörens villkor (sk. Incoterms), såsom begränsningar för skadeståndsansvar och procedurer för tvistemål.

Vad är skillnaden mellan en flygfraktsedel och ett konossement?

Den huvudsakliga skillnaden mellan en flygfraktsedel och ett konossement består i att den förstnämnda är icke-förhandlingsbar, vilket innebär att den inte anger när godset kommer att skickas eller anlända. Konossement är juridiskt bindande dokument mellan avsändaren och transportören som även anger information om typen, antalet och destinationen för gods, men de fungerar även som ett mottagningsbevis när godset levereras. En flygfraktsedel som är icke-förhandlingsbar täcker däremot inte handelsvärdet – den utgör enbart ett avtal om transport.

CMR (vägtransport)

Även känd som CMR-fraktsedel. Detta dokument krävs för internationella vägtransporter. CMR är väldigt lik vanliga fraktsedlar, fast med en huvudsaklig skillnad – den fungerar även som ett försäkringsdokument. Om godset skadas eller förloras under transporten har godsets ägare rätt att enligt CMR lämna in ett försäkringskrav mot transportören.

Dokumentet fungerar i allmänhet som bevis på avtalet om vägtransport, fastställer omfattningen och ansvaret för verksamheten och beskriver de inblandade parterna. Se här för mer information om försäkring av internationella försändelser.

CMR är reglerad och har fått sitt namn av ‘Contrat de Transport International de Marchandises par Route’ (översatt från franska som Konvention om fraktavtal vid internationell godsbefordran på väg), som har reglerat internationella vägtransporter i över fem decennier. CMR-dokumentet överlåts vanligtvis till transportören (föraren) av avsändaren eftersom den innehåller instruktioner även för transportören.

Två lastbilar på motorvägen

Viktigt att veta: olika transportsätt kräver olika fraktsedlar som följer godset. © Foto: Pixabay.

CIM-dokument (järnvägstransport)

Fraktdokument för järnvägstransporter brukar vanligtvis kallas för CIM-fraktsedlar eller helt enkelt CIM-dokument. CIM-dokument används för järnvägstransporter för att bekräfta att järnvägsföretaget har mottagit godset och bevisa att ett avtal om transport existerar mellan säljaren och transportören.

Det kan vara bra att veta att internationella järnvägstransporter omfattas av det internationella och enhetliga regelverket OTIF (mellanstatlig organisation för internationell järnvägstrafik). Regelverket i sig är känt som COTIF (Fördraget om internationell järnvägstrafik) och bilaga B till detta fördrag kallas för CIM (Enhetliga rättsregler för avtal om internationell transport av gods på järnväg). Därför kallas alla transporthandlingar som skapas enligt CIM-fördraget CIM-fraktsedlar eller CIM-dokument.

Det är viktigt att tänka på att CIM-fraktsedlar är icke-förhandlingsbara transportdokument, vilket innebär att de inte representerar varorna ifråga och att alla järnvägsföretag kan leverera godset till mottagaren utan originalet av transportdokumentet. Detta innebär även att exportörer och banker bör vara försiktiga när de arbetar med en remburs som kräver ett järnvägstransportdokument som transportdokument, eftersom varken exportörer eller banker kan försäkra varor som en finansiell säkerhet.

Sammanfattning

Fraktsedlar, konossement och andra liknande dokument (beroende på transportsätt) är viktiga dokument oavsett om du transporterar gods flyg-, sjö- eller landvägen. Olika transportsätt kräver olika fraktsedlar, men i grund och botten utgör de alla bevis på ett avtal mellan avsändaren och transportören samt innehåller information om försändelsen och tillämpade incotermer.

Även om det finns gott om mallar och instruktioner på nätet för att skapa fraktsedlar kan detta verka som ett skrämmande uppdrag för alla som är nya inom internationella transporter. MyDello sysslar med internationella transporter och handelsdokument varje dag och känner till alla små detaljer som man bör känna till om dessa procedurer. Tveka inte att kontakta oss om du behöver råd om fraktsedlar eller om du vill överlåta dina försändelser till en erfaren tredjepart.