Varje företag som sysslar med import, transit, export eller andra tullrelaterade aktiviteter inom den Europeiska unionen kommer vid något skede stöta på och behöva ett EORI-nummer (Economic Operators Registration and Identification).
I själva verket är det obligatoriskt att ha ett när man exporterar eller importerar varor till eller från någon medlemsstat enligt EU:s tullag. Detta unika identifieringsnummer används för att identifiera ditt företag som importör och därmed ger dig rätten att få tillbaka din importmoms.
Vem behöver egentligen ha ett EORI-nummer, var används det och hur ansöker man om ett?
Enligt definitionen, krävs ett EORI-nummer för alla ekonomiska aktörer, som är registrerade i EU och som sysslar med internationell handel. Ett EORI-nummer krävs även för alla aktörer från ett tredje land, som planerar att transportera eller sälja varor till EU.
Detta nummer används av tullar i varje medlemsstat i EU vid samtliga handelsaktiviteter och procedurer.
Man bör beakta att ett EORI-nummer inte är begränsat till endast företag, utan kan även utfärdas för och användas av privatpersoner, som sysslar med internationell handel. Kortfattat, alla som planerar att genomföra handelsverksamhet inom eller med EU kommer att behöva ett EORI-nummer.
Det enda fallet, där du inte behöver ett EORI-nummer, är när din företagsverksamhet endast sker inom en medlemsstat, till exempel endast i Sverige och export/import från eller till andra länder saknas – eller när det gäller personligt flyttgods.
Eftersom EORI är helt enkelt ett företags identifieringsnummer i EU, används det i samtliga tullförfaranden, som genomförs av de ekonomiska aktörerna. Det spelar ingen roll huruvida du importerar varor till EU, Storbritannien eller andra länder – så omfattas du av EU:s tullar och behöver därmed ha ett EORI-nummer.
Varje tullmyndighet inom EU kommer behöva ett EORI-nummer för att kunna behandla samtliga företags eller enskilda personers dokument. Medan ett EORI-nummer krävs för samtliga företag och personer med säte i EU, kommer ekonomiska aktörer som planerar att importera, transportera eller på annat sätt handla med medlemsstater också behöva ett EORI-nummer för tullagstiftning.
Ekonomiska aktörer som inte har säte i EU kommer att behöva ett EORI-nummer i följande fall:
Enskilda personer eller andra personer än ekonomiska aktörer, måste registrera ett EORI-nummer i samma situationer.
Samtliga företag som vill bedriva verksamhet i EU eller med någon av dess medlemsstater, måste därför ansöka om ett EORI-nummer. Personer eller företag som har säte i EU:s tullområde, bör ansöka om numret hos tullmyndigheten i det land som de är registrerade i.
Ekonomiska aktörer eller enskilda personer utanför EU, bör lämna in sin ansökan om registrering till tullmyndigheten i denna EU-stat, där de först kommer att lämna in en deklaration eller ansöka om ett beslut.
Detta är vanligtvis den stat där den första ankomsthamnen i EU ligger, dvs. om dina varor först hamnar i Malta, bör du registrera ett EORI-nummer hos Maltas EU-tullmyndighet.
Du kan hitta en lista över alla webbsidor till EU-medlemsstaters nationella tullmyndigheter på denna länk.
Registreringsprocessen i sig är rätt så enkel och bör inte ta alltför lång tid. Det kan variera mellan olika medlemsstater, men i snitt tar det mellan 3 till 10 dagar för att slutföra hela processen. I vissa länder som Estland, Finland eller Lettland, kan det gå mycket enklare och snabbare, medan i länder som Frankrike och Tyskland kan processen ta längre tid.
Handläggningstiden kan även bero på sökandens ursprungliga registreringsland, så väl som på andra faktorer.
Att ansöka för eller till och med avgöra huruvida ditt företag behöver ett EORI-nummer kan verka svårt vid första anblicken. Särskilt när ärendet gäller andra länders tullmyndigheter. Vissa företag föredrar att anlita extern hjälp för att ombesörja registreringsprocessen avseende ett EORI-nummer i deras namn, även om det är möjligt att göra det på egen hand.
Sådana företag kan hjälpa till med att lämna in en korrekt ansökan och ge råd om de bästa förfaringssätten samt informera om de senaste nyheterna och ändringarna inom EU:s tullagar. På MyDello är vi stolta över vår expertis och kunskaper i ämnet samt den positiva återkopplingen från kunder, oavsett om det gäller EORI-registrering eller andra tullkrav.
Du är välkommen att kontakta oss om du har funderingar kring rättsliga eller logistiska krav inom och utanför EU. Vi rekommenderar att du även tar del av den officiella informationen om EORI-nummer (Economic Operators Registration and Identification) här.
Internationell frakt över havet innebär vanligtvis att man staplar upp färgade containrar på ett lastfartyg – en bild som vi alla har sett. Även om fraktcontainrar kan för många av oss se ut som likadana rektangulära containrar, finns det i själva verket ett brett utbud av olika fraktcontainrar med standardiserade mått och storlekar.
Tack vare ett internationellt överenskommet system för fraktcontainrar, kan de till synes likadana containrarna användas för olika transportsätt. Dessa fraktcontainrar kallas även för intermodala containrar, vilket innebär att de kan användas överallt från sjötransport till järnvägs- och vägtransport. Även om dessa containrar kan verka likadana vid första anblicken, är det viktigt att känna till skillnaden mellan olika typer av fraktcontainrar för var och en som planerar att transportera gods internationellt sjövägen.
Den första frågan som vanligtvis uppstår kring havscontainrar är hur mycket gods man kan frakta med dem? Containrar kan även kategoriseras efter typ så väl som storlek, dock bör du beakta huruvida containern du väljer är egentligen lämplig för internationell frakt. I detta inlägg försöker vi besvara alla dessa frågor.
Användningen av internationella standardiserade fraktcontainrar i stål sträcker sig tillbaka till 1940- och 50-talet när både kommersiella rederier och USA:s militär började utveckla sådana enheter. Tidigare hade standardiserade fraktcontainrar använts i Europa på 1930-talet, men det dröjde till mitten av 1950-talet innan dessa containrar, som vi känner till idag, fick en utbredd användning.
Rederierna har alltid sökt efter de mest effektiva sätten för frakt av gods sjövägen och med hjälp av andra transportsätt. Tillsammans med globaliseringen kom behovet av att standardisera fraktprocesserna mellan olika länder och operatörer och därmed utvecklades de moderna intermodala containrarna och relevanta regelverk, som kallas för ISO-standarder.
ISO-standarderna som gavs ut mellan 1968 och 1970, fastställer enhetliga regler för lastning, transport och lossning av gods i hela världen. Utvecklingen och den utbredda användningen av internationellt standardiserade containrar har avsevärt gynnat den globala handeln och har spelat en stor roll i globaliseringen.
När du är ute efter olika fraktcontainrar, kan du stöta på begrepp såsom ”container i befintligt skick” (as-is container) eller ”vind- och vattentät container” (wwt container). Begreppen avser containerns kvalitet.
Containrar av olika kvaliteter debiteras vanligtvis olika. Även om visst gods som t.ex. råmaterial ofta kan fraktas i vanliga torrlastcontainrar eller taköppna containrar, har många godsklasser specifika krav för frakt. Följande kvalitetsklasser för containrar används för att ge kunden uppgifter om kvaliteten, åldern och typen av container, t.ex. huruvida containern är luft- eller vattentät.
Dessa containrar är av högsta kvalité, vanligtvis rör det sig om helt nya containrar utan repor eller tecken på slitage.
Helt nya containrar som endast har levererats från tillverkaren till destinationslandet. För det mesta utan tecken på slitage med undantag för mindre repor.
Containrar som läcker mycket sällan eller som inte har några hål. En container anses vara wwt om luft eller vatten inte kan tränga in i den. Vanligtvis är de över åtta år gamla och fördelas i kvalitetsklasser beroende på deras skick.
De vanligaste containrarna i kvalitetsklassen B, som redan har använts för frakt, men som fortfarande är i användbart skick. Priset kan bero på containerns kvalitet eller ålder.
I befintligt skick – containrar som inte längre är dugliga för frakt av gods. Dessa containrar är antingen för rostiga eller har en struktur som inte längre är pålitlig, vilket innebär att godset kan skadas under frakt.
De flesta människor förknippar fraktcontainrar med färgglada containrar på fartyg eller i hamnar, som väntar på att bli lastade. Även om de allra flesta fraktcontainrar är containrar för ”allmänt ändamål” eller ”torrlast” – precis samma slutna containrar som på bilden, som används huvudsakligen för att transportera torrvaror – finns det i själva verket en stor mängd av olika typer av fraktcontainrar, som har olika användningsområden, mått och till och med former.
Även om torrlastcontainrar utgör över 90 procent av världens fraktcontainrar, skiljer sig även de i storlek. Uppenbarligen är containerns mått oerhört viktiga, eftersom de avgör hur mycket gods man kan lasta in (eller på) containern och hur mycket det kommer att kosta – containrar i olika storlekar har olika prissättningar.
Visst gods går inte att transportera sjövägen med vanliga slutna containrar. Beroende på typen av gods, kan det behövas olika containertyper – trots allt har kol och fisk olika krav avseende frakt. Som tur är, har standardiseringen av havscontainrar gjort det mycket lättare att välja och förstå olika typer av containrar inom hela branschen.
Den vanligaste containertypen är utan tvekan torrlast- eller torrförvaringscontainrar, som utgör ungefär 90 procent av alla fraktcontainrar. Dessa containrar kan i sin tur fördelas huvudsakligen i 20- eller 40-fots storlekar och de är tillverkade antingen av aluminium eller stål. De är lämpliga för de flesta typer av gods. Torrlastcontainrar i aluminium har en något större nyttolast än de i stål, och torrlastcontainrar i stål har en något större inre volym.
De vanligaste storlekarna för torrlastcontainrar är:
Torrlastcontainrar med utökad höjd är identiska med vanliga containrar i alla avseenden, förutom i höjdled. Med sin extrahöjd på en fot, rymmer de mer gods. Torrlastcontainrar med utökad höjd har huvudsakligen följande mått:
Taköppna containrar är en annan standardtyp av havscontainrar, som används huvudsakligen för transport av tungt gods. Det öppna taket underlättar lastningen och lossningen av tungt eller svårhanterligt gods och istället för ett tak i stål eller aluminium, kan de täckas med presenning.
Med sina hopfällbara sidor är flat rack containrar mycket flexibla och är lämpliga för transport av många olika typer av gods, inklusive extremt tungt gods som måste lastas från sidan eller ovanifrån. Hopfällbara och icke-hopfällbara flat rack containrar finns tillgängliga med eller utan väggar.
Kylcontainrar används för transport av gods, som kräver temperaturkontrollerade förhållanden vid frakt, såsom frukt, grönsaker, mejeriprodukter och kött. Den är försedd med en kylanläggning, som är ansluten till lastfartygets strömförsörjning.
För dessa fraktcontainrar finns möjligheten att justera temperaturen, vanligtvis för att upprätthålla en högre temperatur än i vanliga containrar. Passar för långväga transporter av temperaturkänsliga varor.
De sex ovan nämnda containertyperna är de vanligast förekommande inom branschen, men det finns många olika så kallade fraktcontainrar för särskilda ändamål. Dessa containrar har vanligtvis ett mer specifikt ändamål, vilket innebär att de är skräddarsydda för en specifik typ av gods.
Bland sådana containrar finns:
Ventilationssystemet för ut den varma luften och för in färsk luft i containern, vilket är bra för vissa typer av gods. De används för det mesta för att frakta kaffe och därför kallas de även ibland för kaffecontainrar.
Dessa används för transport av vätskor och gaser och kan därmed användas för en stor mängd av gods, från olja till farliga ämnen – du kan läsa mer om transport av farligt gods här.
Liknar vanliga torrlastcontainrar, men har dörrar på båda kortsidor, vilket underlättar åtkomsten.
En torrlastcontainer i standardstorlek, med sidodörrar för lättare åtkomst.
Samma som den förra typen, med den skillnaden att dörrarna kan täcka hela sidan, vilket förbättrar åtkomsten.
Som du kanske redan har gissat, så slutar inte listan över fraktcontainrar ens här. Du kan läsa mer om olika typer av fraktcontainrar och deras ändamål här.
Följande tabell visar måtten för de vanligaste containerstorlekarna och typen i det metriska systemet. När du väljer fraktcontainrar, se till att alltid bekräfta containerstorlekarna med din leverantör, för att säkerställa att ni talar om samma containertyp.
Inre längd (m) | Inre bredd (m) | Inre höjd (m) | Nyttolast (kg) | Volym (m3) | |
20-fots torrlastcontainer | 5,90 | 2,35 | 2,39 | 21 700 | 33,2 |
40-fots torrlastcontainer | 12,03 | 2,35 | 2,39 | 26 800 | 67,7 |
20-fots med utökad höjd | 5,90 | 2,35 | 2,69 | 26 500 | 37,2 |
40-fots med utökad höjd | 12,03 | 2,35 | 2,70 | 26 500 | 76,3 |
20-fots taköppen | 5,89 | 2,35 | 2,35 | 28 220 | 32,5 |
40-fots taköppen | 12,03 | 2,35 | 2,34 | 26 500 | 66,2 |
20-fots kylcontainer | 5,44 | 2,29 | 2,27 | 27 700 | 28,3 |
40-fots kylcontainer | 11,56 | 2,28 | 2,25 | 29 520 | 59,3 |
20-fots Flat Rack | 5,94 | 2,40 | 2,35 | 30 140 | 33,5 |
40-fots Flat Rack | 12,13 | 2,40 | 2,14 | 40 000 | 62,2 |
Havscontainrar finns tillgängliga i många olika former och storlekar. Kunskaper och insikter om olika typer av containrar, deras ändamål och mått kan spara både tid och pengar för var och en som planerar att frakta gods internationellt i havscontainrar. Det är viktigt att beakta att olika containrar har olika kostnader.
Medan standardcontainrar såsom 20- och 40-fots torrlastcontainrar, vanligtvis har fasta priser, kräver containrar med ett särskilt ändamål en direkt offert från leverantören.
Internationell handel och logistik är komplexa. Länder har olika lagar och regler och det är verkligen en utmaning att förstå och följa dem. Standardiserade globala regler, s.k. leveransvillkor, även kända som Incoterms 2020, har därför införts.
Leveransvillkor är standardavtalet som används för att definiera skyldigheter och ansvar mellan säljaren och köparen i samband med varuförsändelser. Enkelt uttryckt bestämmer leveransvillkoren hur långt in i processen leverantören kommer att säkerställa varornas förflyttning och vid vilken tidpunkt köparen tar över transportförfarandet.
Det finns två huvudaspekter att ta hänsyn till:
Dessutom fastställs i vissa Incoterms om lasten behöver försäkras.
Incoterms är något som alla som skickar varor internationellt kommer att stöta på förr eller senare. Incoterms är en förkortning för International Commercial Terms och är en uppsättning av fördefinierade handelsvillkor, som rör internationell handelsrätt. Dessa villkor fastställer rättigheterna och skyldigheterna för de parter som är involverade i köp eller försäljning av varor.
Varför behövs Incoterms? Incoterms behövs eftersom internationell handel och logistik är komplexa och länder har olika lagar och regler, som ofta är svåra att förstå och följa. Vid internationella transporter finns risken annars att reglerna tolkas olika i olika länder.
För att göra reglerna vid internationella transporter mer begripliga för både köpare och säljare har standardiserade globala regler, s.k. leveransvillkor eller Incoterms införts.
Incoterms kan kännas igen genom en uppsättning av villkor med tre bokstäver, som oftast ingår i internationella avtal om försäljning av varor. Dessa villkor ingår i försäljningsavtalen för att tillhandahålla en standardlösning för leveranskostnader, risker och ansvar. När man skickar varor internationellt, är det viktigt att känna till innebörden av olika leveransvillkor.
Incoterms markeras med tre bokstäver följt av en plats: T.ex. CIF London. Detta ger köparen och säljaren information om regler, risker och leveranskostnader, beroende på plats. För att förstå innebörden av denna Incoterm, måste vi först förstå de olika Incotermstyperna.
Totalt finns det 11 regler som definierar vem som är ansvarig för vad vid internationella transaktioner: EXW, FCA, FOB, FAS, CPT, CIF, CFR, CIP, DPU, DAP, DDP. Olika Incoterms används för olika typer av transporter. När det gäller transport, är dessa villkor indelade i två kategorier:
Den senaste uppsättningen av Incoterms, dvs. Incoterms 2020, är den nionde officiella versionen av Incoterms och publicerades den 10 september 2019. Internationella handelskammaren publicerade det första verket om internationella handelsvillkor 1923, men den första Incotermen publicerades officiellt 1936 och uppdaterades under de kommande åren.
Även om Incoterms används för att skapa klarhet om transaktionen och reglerna för internationell transport, kan de vid första anblicken verka svåra att förstå. För en lekman kanske “CIF Incoterms” inte betyder så mycket. Tredjepartslogistikföretag såsom MyDello hanterar Incoterms varje dag, men det är mycket viktigt att både köparen och säljaren förstår exakt vad de undertecknar när de godkänner ett internationellt försäljningsavtal.
Dessutom fastställs i vissa Incoterms om lasten måste vara försäkrad. Att inte förstå Incoterms innebär att du kan få en mycket större transportkostnad än vad som ursprungligen planerats. Incoterms är och bör därför alltid beaktas när man beräknar fraktsatser .
CFR, CIF och FAS Incoterms kräver till exempel att köparen betalar samtliga kostnader i destinationshamnen och organiserar transporten från hamnen till slutdestinationen. Omedvetna köpare kan anta att försändelsen kommer att levereras till slutdestinationen och får då en otrevlig överraskning när försändelsen anländer till destinationshamnen.
Exempel:
För en försändelse från London till Shanghai innebär Incoterm CIP Shanghai att den brittiska säljaren kommer att ansvara för transporten av varorna till den destinationen som köparen har angett, i det här fallet Shanghai. Risken överförs dock till köparen först när varorna lastas från säljarens lokaler. Enligt CIP Incoterm måste säljaren även försäkra varorna under transitering till köparens fördel.
Om varorna råkar vara skadade vid ankomsten, ersätter säljarens försäkring köparen, eftersom det stod så i CIP-avtalet. Enligt CPT skulle dock köparen själv få stå för förlusten.
Det är alltså viktigt att förstå de Incoterms som gäller för din internationella försändelse. Vi måste därför förstå hur Incoterms läses och vad de betyder. Rent allmänt kan Incoterms grupperas i fyra kategorier enligt det ansvaret de lägger på säljaren och köparen:
Som framgår ovan, bör köparna alltid vara uppmärksamma på Incoterms när de anger leveranskostnader för alla typer av försändelser, oavsett om det sker på land, i luften eller till sjöss. Vissa Incoterms lägger mer ansvar på säljaren, medan andra kan verka mer attraktiva för säljaren. I vilket fall som helst, så lönar det sig att vara medveten om eventuella förseningar vid internationella transporter och alltid vara beredd på varje scenario, för att sedan kunna hitta den bästa lösningen.
Nu när vi har insett varför Incoterms är så viktiga samt hur de kategoriseras och används, är det dags att gå in på var och en av dem specifikt. Här finns alla Incoterms förklarade i detalj. Du kan hitta en praktisk och omfattande tabell över alla Incoterms med sina risker, kostnader och förklaringar här.
Förutom Incoterms, kan de som hanterar internationella transporter, särskilt när det gäller sjöfrakt, stöta på ytterligare villkor och förkortningar. En översikt över sjöfraktvillkor tillsammans med Incoterms finns på denna sida.
Dessa Incoterms är bekanta för alla internationella logistikoperatörer, handelsmän, tillverkare, exportörer och importörer. Varje Incoterm är en förkortning för typen av leveransavtal. Följande Incoterms 2020 gäller för alla transportsätt.
Säljaren gör varorna tillgängliga i sina lokaler, men köparen står för alla risker vid överföringen av varorna till slutdestinationen. Detta villkor innebär att köparen har maximal skyldighet och säljaren minimal skyldighet. EXW används regelbundet när man gör en första offert avseende försäljning av varor utan att några transportkostnader ingår.
Om parterna vill att säljaren ska vara ansvarig för lastningen av varorna och stå för riskerna och kostnaderna för lastningen, måste detta klargöras genom att lägga till konkreta formuleringar i försäljningsavtalet.
Säljaren levererar varorna, klarerade för export, på en angiven plats, inklusive säljarens egna lokaler. Varorna kan levereras till en transportör som anges av köparen eller till en annan part som anges av köparen.
Säljaren ansvarar för att lasta varorna till köparens transportör om leveransen sker i säljarens lokaler. Om leveransen sker på någon annan plats, anses säljaren ha levererat varorna när transporten har anlänt till den angivna platsen och köparen ansvarar för både lossning och lastning av varorna till sin egen transportör.
Säljaren betalar för transporten av varorna fram till den angivna platsen i destinationslandet. Varorna anses emellertid vara levererade först när de överlämnas till den första eller huvudsakliga transportören. Detta innebär att risken överförs till köparen vid överlämnandet av varorna till den transportören som finns på avsändningsplatsen i exportlandet. Säljaren har uppfyllt sin skyldighet när varor överlämnas till transportören, inte när de når destinationen.
Säljaren ansvarar för ursprungskostnader, inklusive exportklarering och fraktkostnader för försändelsen till den angivna bestämmelseorten. Detta kan vara antingen slutdestinationen, såsom köparens anläggningar eller en destinationshamn. Detta måste dock säljaren och köparen komma överens om.
Samma som CPT, förutom att säljaren är skyldig att teckna en försäkring för varorna under transiteringen. Enligt Incoterms 2020 kräver CIP att säljaren försäkrar varorna till 110 % av avtalsvärdet. Återigen har säljaren här uppfyllt sin skyldighet när varorna överlämnas till transportören, inte när varorna når sin destination. Risken övergår från säljaren till den första transportören vid överlämnandet av varorna.
Säljarens skyldighet är uppfylld när varorna är klara för lossning till den inkommande transporten på den angivna destinationen. Köparen står för kostnaderna och riskerna vid lossningen av varorna, ordnar importtullklarering och importskatter, om så behövs.
Säljaren är skyldig att leverera varorna och lossa dem på den angivna bestämmelseorten. Säljaren står för alla transportkostnader, inklusive exportavgifter och frakt, lossning från huvudtransportören i destinationshamnen samt destinationshamnavgifter och tar på sig alla risker fram till ankomsten till destinationshamnen eller terminalen.
Säljarens skyldighet är uppfylld när varorna lossas på angiven destination och bär risken fram till ankomsten till destinationshamnen eller terminalen. Samtliga avgifter efter lossning (t.ex. importtullar, skatter, tull och vidaretransport) ska betalas av köparen. Det är dock viktigt att notera att eventuella försenings- eller överliggningsavgifter på terminalen betalas vanligtvis av säljaren.
Säljaren ansvarar för att leverera varorna till den angivna platsen i destinationslandet och betalar alla kostnader för att föra varorna till destinationen (inkl. importtullar och skatter). Köparen ansvarar för lossningen. Risken överförs till köparen vid leveransen av varorna på den angivna bestämmelseorten.
DDP kräver att säljaren är medveten om eventuella tullar, skatter och regler i köparens land och bör därför användas med försiktighet.
Dessa är de fyra Incoterms 2020 för internationell handel, där transporter sker helt och hållet på vatten.
Det bör noteras att dessa Incoterms i allmänhet inte är lämpliga för försändelser i containrar för sjöfrakt. Detta beror på att risken och ansvaret överförs när varorna lastas ombord på fartyget – i containrar är det omöjligt att bedöma varornas skick vid denna tidpunkt.
Försändelsen anses vara levererad när varorna placeras längs med köparens fartyg i den angivna utskeppningshamnen. Detta innebär att köparen står för kostnaderna och riskerna från det ögonblicket. FAS kräver att säljaren klarerar varorna för export som standard. För alternativa arrangemang bör försäljningsavtalet ändras.
Säljaren står för alla kostnader och risker fram till dess att varorna lastas ombord på fartyget. Säljarens skyldigheter omfattar tullklarering för exporten av varorna i avgångslandet.
Säljaren betalar för transporten av varorna fram till den angivna destinationshamnen. Risken överförs till köparen när varorna har lastats ombord på fartyget i exportlandet.
Säljaren ansvarar för ursprungskostnader, inklusive exportklarering och fraktkostnader för transport till den angivna hamnen. Avsändaren ansvarar inte för leverans till slutdestinationen från hamnen eller för tecknande av försäkring.
Säljaren är ansvarig tills varorna har lossats från däck i destinationshamnen. Säljaren måste ta hand om tullklarering, huvudtransport till destinationshamnen och försäkring för varorna. Säljarens leveransskyldighet upphör vid överlämnandet av varorna till transportören.
Incoterms ger viktig information om kostnader och ansvar för internationella transporter. Det är viktigt att uppmärksamma Incoterms både när du får offerter från försäljare eller tillverkare samt vid transport- och logistiktjänster.
Att inte känna till Incoterms kan utgöra skillnaden mellan att få sin försändelse levererad i tid kontra att behöva betala extra leveranskostnader eller organisera leveranser själv för de sista kilometrarna.
Vi bestämde oss för att fråga några av MyDellos kunder om de kunde ge oss lite feedback, för att få reda på varför de använder MyDello och om de skulle rekommendera detta till någon annan. Eller till och med till sina konkurrenter?
De företag som använder logistiktjänsten påpekade att MyDello är enkelt och logiskt, eftersom förfrågningarna hålls på en och samma plattform. Det finns inget behov av att skicka ut något e-postmeddelande. “Det brukar saknas en del viktig information i e-postmeddelandena. I MyDello skriver man bara in sina uppgifter och erbjudandena kommer direkt”, säger Marite Uustal på skönhetsproduktföretaget Careria.
Företag som använder MyDello, lägger i genomsnitt 45 % mindre tid på logistik. Det innebär att det finns mer tid att fokusera på företagets kärnverksamhet och få den att växa. Det är även en av huvudanledningarna till att Careria började använda MyDello. “Det är bara att skriva in uppgifterna och få erbjudandena. Man får information om de bästa priserna på mindre än en minut och kan beställa varutransporten med bara några få klick”, säger Uustal.
Man behöver bara veta varifrån och vart man vill skicka försändelsen samt vilka dimensionerna är preliminärt och MyDello ger dig den första offerten.
Vilket transportsätt ska man välja? Flyg-, järnvägs-, sjö- eller vägtransport? Som plattform erbjuder MyDello ett brett utbud av tjänster och hjälper till med att hitta en lämplig och kostnadseffektiv lösning.
Vår kund Tiia Prous från Kinkston bekräftar detta. “Hittills har min erfarenhet varit, att MyDellos lösningar är tillräckliga och kan användas på ett säkert sätt, oavsett om försändelsen kommer från Europa eller Asien”.
Vem skulle ha trott att flygtransporter i vissa fall kan vara snabbare och billigare än järnväg? Detta kan ibland hända och därför är det alltid en bra idé att ta del av erbjudanden från olika transportörer och jämföra olika transportsätt. Man får alla dessa erbjudanden från MyDello på bara några sekunder. Statistiken från MyDello bekräftar även att denna plattformsanvändare spenderar 7-11 % mindre pengar jämfört med traditionella erbjudanden. Med MyDello vinner man alltså både tid och pengar.
Många företag, särskilt de mindre, behöver logistiktjänster ett par gånger i månaden. Att känna till alla avgörande saker i logistikvärlden, är därför ibland svårt. MyDello-plattformen hjälper dig att göra rätt val under beställningsprocessen. Vid behov kan frågor alltid ställas till MyDellos logistikspecialister.
Logistik är ett område som kräver dagligt arbete och där man måste fokusera på detaljerna. MyDellos team har erfarenhet och expertis för att lösa de mest komplexa och brådskande situationerna. Enligt Peeter Vahar, VD på MyDello, kommer man att hitta en lösning på alla frågor. “Support finns alltid tillgänglig – allt från enkla frågor till de mest komplexa fallen”, säger Vahar. Logistikspecialisterna kan alltid kontaktas från det högra hörnet på MyDello-sidan.
Användningen av MyDello är enkel och funktionerna stöder hanteringen av en enskild försändelse med regelbundet logistikarbete. Cleverons logistikspecialist Rasmus Kodres håller helt med. “Digitala lösningar är nästa troliga steg i hanteringen av leveranskedjan och plattformar som MyDello, som tillåter detta är mycket efterlängtade, säger Kodres. “Logistik är ett område som kräver exceptionell noggrannhet. Alla transporter och dokument måste vara korrekt formulerade och alltid inom räckhåll”.
Plattformen kan spåra den aktuella statusen för alla försändelser. Dessutom kan man till exempel se information om tidigare skickade försändelser eller skapa rapporter om försändelserna. Utforska plattformens hela funktionalitet på MyDello-sidan.
Att transportera farligt gods runt om i världen är inte omöjligt och inte ovanligt – det handlar bara om fler bestämmelser och kräver lite mer förberedelse än när man skickar vanliga varor.
Vad behövs för att göra dina försändelser smidiga och eliminera så mycket krångel som möjligt?
Farligt och vådligt gods är ämnen som vid transport utgör en risk för hälsa, säkerhet, egendom eller miljö. Genom att identifiera farligt och vådligt gods tar man det första steget för att minska de risker som är förknippade med detta. Ytterligare steg inkluderar korrekt förpackning, hantering och transport.
En bra utgångspunkt för att avgöra om dina produkter kan vara farliga, är att skaffa ett säkerhetsdatablad från tillverkaren och kontrollera “Transportinformationen”. På så sätt får man värdefull information om riskerna med att transportera de produkter du ämnar transportera.
Farligt och vådligt gods indelas i nio klasser, som beskriver olika typer av risker.
Föremål i klass 1 är indelade i sex undergrupper, som beskriver den potentiella faran med sprängämnen. De omfattar ämnen som medför explosionsrisk, explosioner som kan sprida fragment och brandmärken samt brandrisker. Transporten av material i klass 1 är hårt reglerad.
Föremål i klass 2 omfattar alla gaser som komprimeras och lagras för transport och är indelade i tre grupper: Brandfarligt (även kallat lättantändligt), ej brandfarligt/ej giftigt och giftigt. Denna klassificering grundar sig på FN:s rekommendationer om transport av farligt gods – modellföreskrifter.
Klass 3 omfattar vätskor eller blandningar av vätskor som har en flampunkt på högst 60°C eller material i flytande fas med en flampunkt på eller över 37,8°C, som avsiktligt hettas upp och erbjuds för transport eller transporteras på eller över sin flampunkt i bulkförpackning. Flampunkten är den lägsta temperatur vid vilken en vätska avger ånga i ett provkärl i tillräcklig koncentration för att bilda en antändbar blandning med luft nära vätskeytan.
Brandfarliga fasta ämnen är alla material i fast fas, som lätt kan förbrännas i närheten av en källa med antändning under normala förhållanden, dvs. utan: Brandfarliga fasta ämnen, som delas in i tre undergrupper, vilka innehåller mycket brandfarliga fasta ämnen. Fasta ämnen som kan spontant antändas och ämnen som, om de kommer i kontakt med vatten, avger brandfarliga gaser.
Ett oxideringsmedel är en kemikalie som lätt avger syre i reaktioner och därigenom orsakar eller förstärker förbränningen. Denna klass är indelad i två undergrupper och omfattar ämnen som reagerar med syre och organiska bekämpningsmedel.
Giftigt material är ett material, förutom en gas, som är känt för att vara så giftig för människor, att den utgör en hälsorisk under transporten. Den är uppdelad i två undergrupper och omfattar ämnen såsom cyanid, arsenik, vacciner och patologiska prover.
Radioaktiva ämnen är material som avger strålning.
Klass 7 omfattar material som har en specifik aktivitet som överstiger 70 kilobecquerel per kilogram.
Ett frätande material är en vätska eller ett fast ämne, som orsakar full förstörelse av mänsklig hud på kontaktstället inom en fastställd tidsperiod. Frätande ämnen är bland annat batterisyror, svavelsyra och kvicksilver. Vid transport av frätande ämnen bör man se till att oförenliga frätande ämnen inte kan blandas, eftersom många frätande ämnen reagerar mycket aggressivt om de blandas.
källa: https://www.faa.gov/hazmat/what_is_hazmat/
Diverse farligt material är ett material som utgör en fara under transport, men som inte uppfyller definitionen i någon annan faroklass. Denna klass omfattas av:
Obs! Hänvisa till reglerna för transport av farligt gods i det berörda landet.
källa: https://www.chemsafetypro.com/Topics/TDG/Class_9_Dangerous_Goods.html
Varor som utgör en möjlig risk har olika regler när det gäller kvantiteter. Om man skickar prover av farligt gods, finns det några alternativ för att transportera godset i undantagna kvantiteter (inga ytterligare dokument eller fullständig uppsättning av etiketter behövs), begränsade mängder (etiketter, deklarationer behövs, inga certifierade paket behövs) eller normala mängder (fullständig uppsättning av dokument, etiketter och paket behövs). Om man skickar små provexemplar (i undantagna eller begränsade kvantiteter), kan det vara fördelaktigt när det gäller fraktkostnader och möjligheter att omdisponera varorna. Vad som betraktas som undantagna, begränsade och normala kvantiteter, kan bero på den särskilda klassificeringen av farligt gods.
källa: https://www.gov.uk/shipping-dangerous-goods/transporting-limited-quantities
När farligt gods transporteras måste det förpackas ordentligt. Vissa typer av farligt och vådligt gods kräver certifierade lådor och band, som har rätt märkning. Det räcker till exempel inte med vanlig plast- eller målartejp – här behövs armeringstejp.
Utöver förpackningar behövs korrekt märkning. Alla lådor som innehåller farligt gods måste vara märkta med respektive etiketter. Om lådorna placeras på en pall och krympförpackas, behövs dessutom ytterligare märkning ovanpå krympförpackningen.
Farligt gods kräver särskild säkerhetsfokuserad hantering och transport. Olika tillsynsmyndigheter kontrollerar transporten av farligt gods internationellt och nationellt. Några av de vanligaste ramarna för transport är FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, IMO:s internationella sjöfartskod för farligt gods, IATA:s föreskrifter om farligt gods och ICAO:s tekniska anvisningar.
Farligt gods kräver vanligtvis en separat deklaration, som beskriver produkterna i detalj. Innan deklarationen fylls i, bör man rådgöra med sin speditör eller transportör.
Ansvaret för förpackningar och deklarationer är i allmänhet avsändarens ansvar, men professionella speditörer eller rådgivare har vanligtvis god erfarenhet och kan hjälpa till.
När det farliga godset transporteras kommer transportörerna att be om ett säkerhetsdatablad, et
t så kallat MSDS [Material Safety Data Sheet]. Detta datablad måste innehålla fullständig information om den produkten som ska skickas. Säkerhetsdatabladet är mycket viktigt för att transportörerna ska kunna överväga att acceptera produkten ombord på fartyget. Det innehåller i princip instruktioner och fullständiga krav för hantering av denna farliga last och det måste upprättas av produktens tillverkare, eftersom de har fullständig information om produkten.
Säkerhetsdatabladen är avsedda att förse arbetstagare och räddningspersonal med förfaranden för att hantera eller arbeta med ämnet på ett säkert sätt och innehåller information om fysiska uppgifter (smältpunkt, flampunkt, kokpunkt m.m.), bortskaffande, toxicitet, reaktivitet, hälsoeffekter, första hjälpen, skyddsutrustning och förfaranden för hantering av spill. De flesta industriländer har liknande regler och krav, men säkerhetdatabladets format kan variera från källa till källa inom ett land beroende på nationella krav.
Internationella civila luftfartsorganisationen [ICAO, International Civil Aviation Organization] har utarbetat föreskrifter om farligt gods för lufttransport av farliga material, som bygger på FN:s modell, men som har ändrats för att tillgodose unika aspekter inom lufttransport. Enskilda flygbolag och myndighetskrav har införlivats med detta av Internationella luftfartsförbundet [IATA, International Air Transport Association], för att producera de allmänt använda IATA-reglerna för farligt gods [DGR, Dangerous Goods Regulations].
källa: https://www.iata.org/en/programs/cargo/dgr/faq/
källa: https://en.wikipedia.org/wiki/IATA
På samma sätt har Internationella sjöfartsorganisationen [IMO, International Maritime Organization] utarbetat den internationella sjöfartskoden för farligt gods [International Maritime Dangerous Goods Code] (“IMDG-koden”, som är en del av den internationella konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss), för transport av farligt gods till sjöss. IMO:s medlemsländer har även utarbetat HNS-konventionen, för att ge kompensation vid utsläpp av farligt gods i havet.
Den mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik har utarbetat reglerna för internationell järnvägstrafik med farligt gods (“RID”, en del av konventionen om internationell järnvägstrafik). Många enskilda nationer har även strukturerat sina regler avseende transport av farligt gods för att harmonisera med FN:s modell, både när det gäller organisation och specifika krav.
Det globalt harmoniserade systemet för klassificering och märkning av kemikalier (GHS, Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemical) är ett internationellt överenskommet system, som ska ersätta de olika klassificerings- och märkningsstandarderna som används i olika länder. GHS använder konsekventa kriterier för klassificering och märkning på global nivå.
källa: https://www.coe.int/en/web/tribunal/otif#:~:text=The% 20Intergovernmental % 20Organisation % 20for % 20International,connect% 20Europe %2C% 20Asia %20and% 20Africa.
I allmänhet är det dyrare och mer tidskrävande att transportera farligt gods. Det återspeglas väl när man ser till frakt- och förpackningskostnader. Med rätt planering och diskussioner med din speditör, kan han eller hon ändå hjälpa dig att få det att fungera – smidigt, säkert och noggrannt!
Antagligen vet alla om att Kina är världens största tillverkare och hade en export på totalt 3,36 biljoner dollar år 2021. Naturligtvis är Kina Europas största importpartner. Men hur ankommer dessa varor från Kina till Europa?
När människor i Europa har behov av transport från Kina, kommer de troligen att tänka på två transportalternativ:
Men finns det några andra transportmöjligheter? Ja, det finns det:
Sedan det första tåget som lanserades på handelsvägen mellan Kina och Europa, har det skett en minst tvåsiffrig tillväxt år för år. Det finns många orsaker till detta, bl.a. covid-19-pandemin, som orsakade störningar i den globala leveranskedjan. Sjöfrakten fick brist på containrar och flygfrakten hade begränsad kapacitet, på grund av många inställda passagerarflyg. Dessa förhållanden fick leveranskedjorna att söka andra transportlösningar.
En annan orsak till denna tillväxt är de enorma investeringar, som görs i järnvägsinfrastrukturen, där Kina är den största bidragsgivaren. Järnvägsfrakten är en del av Kinas nya Sidenväg, även kallad “Ett bälte, en väg-initiativet”, en strategi för utveckling av infrastrukturen på 160 miljarder dollar. Syftet med denna strategi är att investera i nästan 70 länder och organisationer för att bygga infrastrukturobjekt såsom hamnar, järnvägar, broar, vägar, flygplatser, dammar och tunnlar.
Det första tåget mellan Kina och Europa lanserades 2011 och det året avgick 17 tåg. År 2021 avgick ca 15.000 tåg – tillväxten har varit enorm. I januari 2022 var det viktigt att det 50.000:e Kina-Europa-tåget avgick, sedan starten för ca 10 år sedan. Trots alla dessa stora framsteg för järnvägsfrakten, utgör den fortfarande bara cirka 3 % av den totala handelsvolymen mellan Kina och Europa, men det ser ut som om deras andel kommer att öka under de kommande åren.
År | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
Tåg | 17 | 42 | 80 | 308 | 815 | 1792 | 3673 | 6376 | 8225 | 12405 | 15000 |
Ökning | 147% | 90% | 285% | 165% | 120% | 105% | 74% | 29% | 51% | 21% |
Tabell 1. Antal avgångna tåg och ökning från år till år.
Järnvägsfrakttjänsterna är lika bra som deras svagaste infrastrukturelement, så för 2022 förutspår branschexperter en ökning av järnvägsvolymen med 20-30 %, genom att förbättra gränsövergångar, tåghastigheter och anslutningsmöjligheter mellan berörda parter.
En av de största utmaningarna inom internationell järnvägstransport är de olika standarderna för spårvidd: Kina och de flesta EU-länder har en standard på 1.435 mm, men Ryssland, Kazakstan och andra OSS-länder har en standard på 1.520 mm.
Det var viktigt att hitta bra lösningar för effektiv omlastning av gods och att hjälpa till med att ta fram ISO-bestämmelser för industristandarder för 20- och 40-fotscontainertyper. 40-fotscontainrar används mest för att transportera varor från Kina till Europa och detta har bidragit mycket till att övervinna de olika spårviddsstandarderna samt gjort det möjligt att lasta om containrar på öppna godsvagnar, utan att öppna containrarna. Detta förbättrade omlastningstiden vid omlastningsställena och säkerheten för det transporterade godset. Mer om containrar här.
En 40-fots HC-container har en kapacitet på 76,4 m3 och en nyttolast på strax under 29 ton, men de maximala viktbegränsningarna kan variera beroende på transportör och lokala regler.
Du behöver inte oroa dig för om din försändelse inte är tillräckligt stor för att fylla containerutrymmet. Numera erbjuder många speditörer LCL-tjänster (mindre containerlast), där containrar fylls med flera försändelser och transportkostnaderna delas mellan parterna. Sådana tjänster är bra för kostnadsoptimering och av miljöskäl, eftersom man på så sätt undviker transporter med halvtomma containrar.
Det finns två huvudsakliga järnvägsrutter från Kina:
De största internationella järnvägsknutpunkterna i Kina är Xi’an, Chengdu, Chongqing, Zhengzhou och Urumqi. Dessa fem knutpunkter hanterar den absoluta majoriteten av Kinas järnvägsexport.
Från mottagarsidan är Duisburg och Hamburg i Tyskland och Malaszewicze i Polen de största europeiska knutpunkterna när det gäller hantering av kinesisk järnvägsimport, men i och med utvecklingen av den nya Sidenvägen, finns det många andra aktörer som vill få en större del av kakan.
Järnvägsfrakt går alltid hand i hand med lastbilstjänster, när det gäller de sista milen till slutpunkten, men det är en vanlig praxis att använda lastbilstjänster även för längre anslutningssträckor. Även om det till exempel är tekniskt möjligt att transportera containern från Kina hela vägen till Baltikum, så sker sådana transporter i de flesta fall till Polen, Vitryssland eller Ryssland och sedan körs de med lastbil till destinationen i Baltikum. En sådan resa från terminal till terminal tar vanligtvis cirka 15-18 dagar, men vi måste även ta hänsyn till de första tillgängliga avgångs- och stopptiderna.
Detta är en vanlig praxis på grund av globala transportavtal mellan länder, men även på grund av tekniska aspekter, såsom flera omlastningar och strävan efter balans mellan transittiden och kostnaden.
På grund av olika beräkningsmetoder som används i olika studier, kan koldioxidutsläppen variera lite per transportsätt, men den övergripande slutsatsen är – att järnvägstransporter är det näst minst miljöskadliga transportsättet.
Internationella sjöfartsorganisationens undersökning visar att järnvägstransporter producerar mer än tio gånger mindre koldioxid per tonkilometer jämfört med flygtransporter, men producerar ändå ca sju gånger mer än den minst miljöpåverkande sjöfarten.
Det ser ut som om järnvägstransporter fått lite andrum och återfår nu världens uppmärksamhet. Det är ett väl bortglömt guld, som behöver poleras lite för att glänsa igen. Om den är väl uppbyggd, kan den vara en bra balans mellan transittid, kostnader och miljöpåverkan, som blir allt viktigare. Vi tror att järnvägen som transportlösning kommer att användas mer och mer för lokalt och internationellt gods, men även för passagerartransporter.
För att transportera din försändelse från ursprungsorten till destinationen finns det vanligtvis flera olika alternativ tillgängliga. Det lämpligaste transportsättet beror på möjliga transportvägar mellan ursprungs- och destinationsorten. Om du till exempel behöver transportera dina varor från New York till Amsterdam, finns det varken vägfrakt eller järnvägsfrakt som alternativ.
När du väljer det mest effektiva frakt-/transportsättet, måste du överväga hur snabbt din försändelse ska komma fram till destinationen (transittid) och vilken budget du har för transporten (transportkostnad). I de flesta fall innebär snabbare transporttider högre kostnader, men inte alltid.
Förutom transporttid och transportkostnad, bör man även ta hänsyn till godsets värde och transportens mått, när man väljer det effektivaste transportsättet. I den här artikeln hjälper vi dig för att bättre förstå skillnaden mellan transportsätten, så att du ska kunna fatta klokare beslut avseende din leveranskedja.
Ny statistik visar att 70 % av den globala godstrafiken transporteras via havet, 18 % via vägtransport, 9 % via järnväg, 2 % via inre vattenvägar och mindre än 0,25 % via flyg. [källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Freight_transport ]
Inom EU är fördelningen av de olika transportsätten följande:
[källa: https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/52f721ed-c6b8-11e8-9424-01aa75ed71a1]
Diagram 2. Transporter uppdelade efter fraktsätt inom EU.
Det finns fyra huvudkategorier av transportsätt inom den globala godstrafiken:
Dessutom finns det multimodala transporter, vilket innebär att man kombinerar flera olika transportsätt.
I allmänhet kan man säga, att flygfrakt är den snabbaste och dyraste typen av godstransport. För större lastmängder och där det är möjligt, har sjöfrakten den lägsta fraktkostnadsnivån, men det tar även längst tid. Vägfrakt och järnvägsfrakt ligger någonstans däremellan. Transport med lastbil är det mest flexibla transportsättet, men för större och långväga transporter finns det flera fördelar med järnvägsfrakt.
Visst är saker och ting inte bara svart och vitt. I följande stycken kommer vi att ge en mer detaljerad översikt över transportsätten.
Sjöfrakt är det viktigaste transportsättet för den globala handeln. Den kallas även för den globala handelns livsnerv. Havstransport är det bästa transportsättet för stora lastmängder. För många stora laster är det faktiskt det enda alternativet (om de inte får plats i ett flygplan).
De största havscontainerfartygen har en kapacitet att lasta på mer än 20.000 containrar.
Havstransport har den lägsta kostnaden per enhet jämfört med andra frakttyper, men den har även den längsta transiteringstiden i de flesta fall. Om lastens storlek och vikt är för stor för flygfrakt, är havstransporten det enda alternativet för utlandstransporter.
Det flesta billiga bulklaster, såsom spannmål, järn, kol m.m., transporteras med sjöfrakt. Det är även det transportsättet som föredras för stora volymer och tung last, såsom mineraler, metaller m.m., som helt enkelt inte är ekonomiskt rimligt att transportera med flyg.
Sjöfrakt har den lägsta miljöpåverkan per fraktade kg jämfört med andra transportsätt, därför föredrar många kunder detta transportsätt.
De flesta havslaster transporteras i containrar. Huvudtyperna för havscontainrar är:
Fraktcontainrar har strikta mått, som gör det möjligt att lasta dem som LEGO-block på stora havsfartyg. Vanligast är 20-fots (yttermått 6.090 mm x 2.440 mm x 2.590 mm) och 40-fots containrar (12.180 mm x 2.440 mm x 2.590 mm). Det finns även längre 45-fots containrar som används och några högre (High Cube Container) och bredare (Pallet Wide Container) alternativ.
Du hittar mer detaljerad information om de olika containertyperna och containermåtten på vår Resurssida.
Tjugofotsekvivalentenheten (TEU, Twenty-foot Equivalent Unit) är en exakt måttenhet, som används för att fastställa lastkapaciteten inom sjöfartsindustrin (för containerfartyg och terminaler). Den är baserad på måtten på en 20-fots standardcontainer. Detta innebär att en 20-fots container motsvarar 1 TEU och en 40-fots container är lika med 2 TEU.
Ett oceangående lastfartyg med en kapacitet på 10.000 till 20.000 TEU definieras som ett mycket stort containerfartyg (VLCS, Very Large Container Ship), medan ett lastfartyg med en kapacitet på mer än 20.000 TEU definieras som ett ultrastort containerfartyg (ULCS, Ultra Large Container Ship).
I början av 2022 är världens största containerfartyg Ever Ace, som kan transportera 24.000 TEU.
FCL-försändelser är alltså rimliga, om lastvolymen är stor och tar det mesta av containerkapaciteten. Om kunden beställer FCL-transport, levereras i de flesta fall den tomma containern till lastningsplatsen, där avsändaren lastar den med gods.
Mindre containerlast (LCL) är en sjöfrakttransport, där avsändaren inte ingår avtal om en full container, eftersom mängden gods inte räcker till för att fylla en hel container och containern fylls därför med flera laster från olika avsändare.
Det finns en brytpunkt där priset på en stor LCL-sändning motsvarar priset på en 20-fots FCL container. Detta varierar beroende på vilken rutt man transporterar ifrån och det aktuella läget på sjötransportmarknaden. På MyDello-plattformen kan du lätt sortera och jämföra tillgängliga LCL-, FCL-alternativ och andra transportalternativ efter total transportkostnad eller efter transittid.
Flygfrakt är det bästa transportsättet för varor som kräver snabb leverans och minimal lagernivå.
Inom flygfrakt, beroende på vilket flygplan som används, finns det storleks- och viktbegränsningar för transporterna.
Världens största fraktflygplan är Antonov An-225 (även kallad “Mriya”). Det kan lyfta mer än 180 ton last. [se mer här]
En av nackdelarna med flygtransporter är de höga koldioxidutsläppen per transporterat kg. De är det högsta jämfört med andra transportsätt.
Ibland förflyttas försändelserna mellan de mellanliggande flygplatserna på land (s.k. väganslutningstjänster) på vägen till den slutliga destinationsflygplatsen, men betraktas fortfarande som flygfrakttjänster.
Flygtransport är det snabbaste, men även det dyraste transportsättet. Även om flygfrakten endast utgör en liten del av den totala internationella godstrafiken, är den ett viktigt transportsätt för många branscher, t.ex. för högteknologiska branscher, fordonsindustrin, medicinska branscher m.m., där det krävs tidskritiska leveranser.
Flygtransporterna har de snabbaste hanteringsprocesserna och dokumentationen är ganska välstrukturerad, vilket gör att allt tar kortare tid.
Flygfrakt behöver mindre hantering och det finns inget behov av tunga förpackningar.
Med flygtransport kan man skicka sin last i princip vart som helst, till de flesta länder och territorier i världen.
Vägfrakt är det vanligaste transportsättet för leveranser inom kontinenter. Inom Europa utgör vägtransporterna till exempel ungefär hälften av de totala godsleveranserna.
Vi måste naturligtvis även tänka på, att när det gäller internationella flyg-, järnvägs- och sjötransporter, sker upphämtningen från lastningsplatsen till den internationella flygplatsen eller kusthamnen med hjälp av vägtransporter. Samma sak gäller för slutleveransen till mottagarens plats.
Vanliga släpvagnar i Europa är 13,6 meter långa och rymmer upp till 33 EUR-pallar.
Vägtransporter är dock ett ganska flexibelt transportsätt, vars effektivitet påverkas av väder, vägförhållanden och trafik.
Vägtransportbranschen har haft problem under de senaste åren på grund av bristen på lastbilsförare. Lastbilschaufför är inte längre något populärt yrke bland den yngre generationen.
För korta leveranser är vägtransporter det mest kostnadseffektiva transportsättet. Vägfrakter är relativt snabba och har oftast regelbundna tidtabeller på plats. Eftersom den är välreglerad, är de förväntade transittiderna ganska förutsägbara för vägtransporter.
Vägfrakter är flexibla och tillgängliga även på landsbygden.
I likhet med sjöfrakttransporter, används fullast- och dellastkoncept inom lastbilstransporter.
Full lastbilslast (FTL) är en vägfrakttransport, där lasten upptar en hel lastbil.
Mindre lastbilslast (LTL) är en vägfrakttransport, där avsändaren inte ingår avtal om en hel lastbil, eftersom mängden gods inte räcker till för att fylla en släpvagn och släpvagnen fylls därför av flera laster från olika avsändare. LTL-försändelser kan passera flera terminaler och olika lastbilar på vägen till destinationsorten.
På MyDello-plattformen kan du lätt sortera och jämföra tillgängliga LTL-, FTL-alternativ och andra transportalternativ efter total transportkostnad eller efter transittid.
Historiskt sett har järnvägsfrakten spelat en viktig roll för internationella godsleveranser. Under de senaste årtiondena har dess andel av den totala globala godstrafiken dock minskat, men från och med 2015 har leveranser med järnvägsfraktcontainrar från Kina till Europa ökat snabbt.
Om man ser till antalet tonkilometer, som dras per förbrukad energienhet, kan järnvägstransporterna vara effektivare än andra transportmedel. [källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Rail_freight_transport ]
Jämfört med vägfrakter blir järnvägsfrakter mer kostnadseffektiva, särskilt vid långdistansleveranser.
Ett systemtåg kan ha fler än 100 vagnar och behöver bara en förare.
Världens längsta godståg körs i Sydafrika på den 861 km långa tunga sträckan Sishen-Saldanha. Vid maximal nyttolast har det haft 375 vagnar med en total längd på 4,1 km.
För långdistanstransporter är järnvägsfrakt det mest miljövänliga transportsättet. Järnvägstransporterna är även relativt snabba. En järnvägstransport från Kina till EU tar till exempel ungefär två gånger mindre tid än en sjöfrakttransport.
I de flesta fall påverkas järnvägsfrakten inte av väder eller trafik. Traditionellt har järnvägen en stark säkerhetshistorik.
Multimodala transporter kombinerar minst två olika transportsätt, t.ex. järnväg, fartyg, flygplan och lastbil. För vissa rutter ger multimodala transporter snabbare transittider eller lägre transportkostnader.
Ibland är den multimodala transporten det enda sättet att transportera last till svårtillgängliga områden.
Ett bra exempel är att transportera gods från Kina med järnvägsfrakt till Polen eller Tyskland och sedan vidare därifrån med vägtransport till slutdestinationen i Europa. Denna lösning är ungefär dubbelt så snabb som sjöfrakt, men har betydligt lägre kostnader jämfört med flygfrakt.
Alla de största integrerande företagen, såsom DHL, UPS, Kuehne+Nagel och DB Schenker, erbjuder järnvägs-/lastbilslösningar längs Sidenvägsnätverket från Kina till Europa.
Med sjö-/flygtransportlösningar flyttas försändelserna från APAC-hamnarna med sjöfrakt till Dubai och från Dubai med flygfrakt till Europa. Denna lösning ger ca 40 % snabbare transittid jämfört med ren sjöfrakt, men har lägre total transportkostnad jämfört med ren flygfrakt. Det är även mer miljövänligt.
Det finns flera alternativ när det gäller att transportera försändelser från ursprungsorten till destinationen. Varje transportsätt har sina för- och nackdelar och det finns flera faktorer att ta hänsyn till innan det slutliga valet görs. I allmänhet handlar beslutet ändå om (1) vilka transportalternativ som finns tillgängliga, (2) hur brådskande man behöver lasten på destinationen och (3) vilken budget man har för transporten.
Med tanke på din försändelses vikt och dimensioner, hjälper moderna logistikplattformar dig att fatta klokare beslut mellan olika transportsätt avseende transittid och prisskala.
Sedan MyDello startade sin verksamhet i Baltikum i maj 2021, har antalet kunder ökat och nått mer än 2000 kunder i alla baltiska stater. En av de lettiska kunder som har upplevt det positiva samarbetet med MyDello är Printful – Lettlands första enhörning. Läs mer om deras erfarenhet av att hantera lastförsändelser från olika länder med hjälp av MyDello.
Printful är ett tryckeriföretag, som erbjuder dropshipping för onlineföretag över hela världen. En av de största fördelarna med att arbeta med MyDello, ser Printful som en enklare underlättande process – det behövs inga förberedelser eller hantering av en massa pappersarbete samt att det finns globala representanter tillgängliga, som när som helst kan hjälpa till.
“Vi letade efter en logistikpartner och vi kontaktades då av MyDellos representanter. Vi kände att detta var en tjänst som byggde på högkvalitativ kommunikation. Hela processen fungerar mycket organiskt och det har gjort våra interna processer mycket enklare. Vi får tydliga leveranstider och kan bättre förstå var produkten befinner sig”, säger Raivis Pētersons, regionchef för verksamheter i Europa.
En av de största fördelarna med Printfuls arbete med MyDello är att få information om varje steg på vägen – när lasten har hämtats upp, var den befinner sig för tillfället eller hur många dagar som återstår till dess ankomst. Printful uppger även att plattformen “MyDello” gör det möjligt att begära att last skickas från vilket land som helst till förmånliga och konkurrenskraftiga villkor.
Enligt Printful har kommunikationsprocessen mellan MyDello och Printful varit exceptionell, definitivt något som andra företag kan lära sig av. “Detta är vad kunden förväntar sig och effektiv kommunikation är mycket viktigt för alla företag. Om ett företag vill förbättra sin verksamhet, få en tydligare bild av leveranstider och förmånliga prisvillkor, rekommenderar jag att använda MyDello som tjänsteleverantör”, påpekar Raivis Pētersons, regionchef för verksamheten i Europa.
Se Printfuls berättelse om samarbetet med MyDello: Här
MyDello är en ny digital onlineplattform, som gör det möjligt för entreprenörer att förenkla planeringen av den internationella leveranskedjan. Med hjälp av plattformen kan entreprenörer på bara några sekunder ta reda på fraktkostnader och ungefärlig leveranstid till önskad destination utomlands. Plattformen gör det möjligt att planera transporter av olika typer av last med flyg-, land- och sjötransport. MyDello hjälper dig direkt att hitta de bästa globala transportalternativen. Se hur det fungerar här
Printful är ett tryckeriföretag som hjälper människor att förvandla sina idéer till varumärken och produkter. Företaget uppfyller och levererar anpassade kläder, accessoarer samt hem- och vardagsartiklar för onlineföretag. År 2020 nådde företaget en ny milstolpe på 208 miljoner dollar och har nyligen blivit det första enhörningsföretaget (värderat till över 1 miljard dollar) med lettiska rötter. Sedan grundandet 2013 har Printful fått förtroendet att leverera över 38 miljoner artiklar och har utvecklats till ett team på 1.800+ personer över nio interna uppfyllelsecentra runt om i världen.